Stolt!

Oj vad jag är stolt över mina vovvar. Visst att dom kan vara RIKTIGT jobbiga och busiga ibland. Men det hör liksom till...
Jag vet inte hur mitt liv hade sett ut om jag inte haft mina små monster att vakna upp till varje dag. I morse vaknade jag med en varm kropp brevid mig. Huvudet på kudden och inkrupen under täcket låg Sacco och snarkade.
Nyvaken och förvirrad satte jag mig upp för att se vart Ivar tagit vägen. Bara för att upptäcka att han låg på andra sidan om mig.... Fast ovan täcket.. Inte konstigt att jag hade nackspärr. Inte kunnat röra på mig på halva natten säkert! Fast vad mysigt det var! Inte kunde jag putta bort dom för att kliva upp. Fanns inget annat val än att ligga kvar och mysa med mina älsklingar =)

Ivar har varit så FRUKTANSVÄRT duktig idag. Han har som vanligt varit lös och nu på kvällisen så såg han en annan hund, satte fart mot honom. Stanna sa jag i låg rös. Tvärnit. Hit. Sa jag sen. Galloperande kom han springandes och satte sig perfekt fot på min vänstra sida. JEEEEEJ! Min fina, duktiga, underbra älskling lär sig!

Nu ska vi hoppa i säng och försöka komma upp relativt tidigt (för en lördag) och gå en riktigt låååång promenad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0